

Om du inte redan visste vad UFO betyder så vet du snart! Det kan vara en nästan färdigstickad tröja som man har pulat undan i en korg tillsammans med några andra gamla nästan-färdiga-grejer. Tanken är ju att det senast ofärdiga objektet snart ska fiskas upp ur korgen för att bli färdigt. Trots denna goda tanke blir en del UFOn riktiga långliggare, övervintrar kanske i korgen flera gånger om. Man har helt tappat intresse och har redan sett en ovanligt snygg kofta, en rolig sjal eller en liten bebisutstyrsel som väntar på att bli stickad.
Emellertid åker ibland ett gammalt UFO fram i ljuset och blir synat ur alla vinklar och plötsligt känns det rätt att avsluta det. Om man någonsin blir riktigt nöjd med sig själv så är stunden, då allt är färdigt, en riktigt fin upplevelse av lättnad. Man pustar ut.
Jag tror det här med UFOn kan finns hos en som snidar i trä eller håller på med annat hantverk. Man lessnar plötsligt på sin grej och behöver ta en paus helt enkelt.


Här finns dessvärre också andra typer av UFOn, såna som inte låter sig stuvas undan.
En halvstor hög med stenar, som jag hämtade här och var, skulle bli infodring i en halvcirelformad kaffegrotta eller/och en jordkällare, kanske. Det där är ju inte ens halvfärdigt, sanningen är att det knappt är påbörjat eller ännu sannare: inte alls påbörjat. Stenarna ligger där och har blivit snyggt mossiga. Nu börjar jag tänka att de ska användas till något annat.
Jag insåg helt enkelt att jag inte skulle kunna få till det där på egen hand. Det platsade inte heller i tiden för våra andra trädgårdsplaner. Det borde jag ha förstått. Kanske siktar jag lite väl högt ibland.
En påbörjad ”liggande palissad” har blivit ca en dryg meter hög på så där 15 år, åja, den är mer än halvfärdig och det finns hopp om att den ska bli klar. Det blir ju snyggt just på den platsen. Ska bara komma ihåg att fylla på palissaden när buskar och träd beskärs. Jag har inte siktat för högt det tar bara lite tid för mig att bli klar med vissa saker.
Såna saker som kaffegrottor, och palissader kan inte stuvas undan, man bär dem på sina axlar tills dess de har blivit osynliga. Eller nästan osynliga i alla fall.


I mars och april 2018 började jag på ett stort återbruksarbete i textil form. Idén hade jag burit ett par år och för två år sedan började jag. Under vintermånaderna i år har jag jobbat flitigt under perioder och kanske kommit nästan halvvägs. Hela tiden hittar jag mer material i skåp och lådor, ursprungsidén står fast men modifieras vartefter jag gör nya fynd. Nu är allt undanplockat, skräpet är slängt och det användbara är sparat. Detta arbete tillåts inte bli ett Un-Finished-Object!
Blir det inte så roligt eller som jag har tänkt; ”a talking piece” till vår matsal och alternativa textilateljé; då eldar jag upp hela arbetet!
Lev väl och håll distans!/Vinkar till er gör Agneta
Pssst: Gubben min vill påpeka att jag har överdrivit palissadens ålder! Den är bara 7-8 år gammal, säger han, rättat härmed.