En dag, ganska nyligen, skulle jag ta bort en uniformsklädd och medaljförsedd man som ville bli vän med mig på FB. Då hände detta: Jag tittade upp från processen med pekfingret redo att neka vänskap.
Det ska man absolut inte göra! Ha pekfingret i luften så där, menar jag. Dumma mig, nä, man ska inte titta upp och samtala med någon, med pekfingret i luften ovanför mobilen med ett pyttelitet avstånd mellan att acceptera och neka. På något sätt så blev pekfingret utan styrning och… Snabbt som sjutton hade jag plötsligt en karl, förmodligen med fejkad identitet, i mobilen som frågade på engelska hur jag mådde… Hade väl inte han med att göra! Han är förstås raderad nu och alla de andra gubbarna som frågat efter vänskap i strid ström – jag tror det är samma människa som vill reta mig… Bild på trevlig gubbe med hund, flintskallig man med litet barn, fryntlig man bland mahognymöbler, äldre man i ljus kostym, några i uniformer…PUST.
För några dagar sedan tänkte jag på sången om kungens lilla piga som vi sjöng i skolan när jag var barn. Ni vet den som börjar I kungens granna slotts stora, stora, stora kök där fann en liten, liten, liten piga… Om du inte alls känner igen sången så är du förmodligen yngre än jag eller så har du gått i skola i ett annat land.
Vårt hus är ganska litet och det skulle bara snabbstädas och jag hade inte alls lika mycket att stå i som den stackars lilla pigan. Ändå tror jag att vi har något gemensamt hon och jag!
Jag hämtade dammsugaren i vårt trekantiga städskåp. Dammsög snabbt bottenvåningen och så gästrummet lite mer noga. När jag kom till vinterträdgården såg jag mängder av uttorkade insekter på fönsterbrädena. Jag tog av munstycket och förde röret, fullt insug, runt krukorna för att få med alla flugor och kryp som dött av värmeslag.
Under en liten sekund så såg jag bort mot dörren som stod öppen mot trädgården, en katt gick förbi där ute, och jag höjde tydligen röret lite för högt upp. Jag hörde ett FFFLLLäRRRP och där hängde en liten pelargon med sin första blomma rakt in i dammsugarröret. Jorden som följt med upp ur krukan låg nu fiftyfifty på fönsterbänken och golvet. Väl utspritt och fördelat…
Kungens lilla piga var ju på ett strålande humör och tydligen så även jag. Ett gapskratt undslapp mig, vad skönt att kunna skratta åt sig själv!
Ett gott råd: Om du nödvändigtvis måste dammsuga pelargonerna ska du se till att du har vattnat dem i förväg! Fuktig jord håller plantan kvar i krukan. Minska också på sugkraften så funkar det galant!
En av sommarens varma dagar gick vi en skön promenad längs med havet och såg det här trevliga meddelandet! Varsågoda! Sitt ner och njut av vår fina utsikt. Fantastiskt gulligt och vänligt av soffägarna…men sittandes såg man inte särskilt mycket av havet. Men tanken var god och man hörde ju vågskvalpet tydligt.
Vännerna hade sin hund med sig och så kom vi fram till den här skylten utmed samma väg. Ett budskap som man nog har försökt göra mjukare.
En rad associationer sattes igång och jag minns bara några få…
Öppna gärna dagis men inte vid vår gata! Klart de flyr kriget men de ska inte bo här! Gärna behandlingshem men inte här hos oss!
En man som just hade lärt sig lite svenska, öppnade ett enkelt gatukök. Det var en bedrift bara det! När han hade haft öppet några dagar så kändes det bra och ibland fick han hjälp av kunderna med ord och uttal. Allt flöt på och trots att han inte förstod allt så fungerade det.
Så kom det en ny kund och framförde sin beställning:
-En varmkorv med bröd, tack!
-Vill du ha senap?
– Mycket lite.
Kunden fick vänta en liten stund för nu hade gatuköksägaren bryderi. Han förstod inte riktigt den där motsägelsen men tog fasta på det första ordet mycket och lade på ordentligt med senap på korven.
Kunden tittade på sin korv och den tjocka strängen senap och fick sen en djup rynka mellan ögonen.
-Eeeh, är inte det här lite mycket?
-?
Så där är det med vårt språk. Man kan lägga fokus på olika ställen och nyansera men inte förrän man förstår vad man gör eller hör går det bra!
Min ordföljd är en följd av ord som nu tar slut i värmen! /Agneta
–