För några år sedan läste vi något som fick oss att räkna våra träd! Tomten är på nästan ca 2 500 kvadratmeter och det blev en skojig inventering. En del mindre träd växer här och där men det finns också en hel del riktigt höga och bamsiga träd! Popplarna är tveklöst de högsta träden och de ramar in två sidor av trädgården. På den tredje sidan av tomten har vi ett antal pilar som vi klipper hårt vartannat år. Det stora men samtidigt lite fulsnygga lärkträdet växer mitt i det vi kallar lunden med vårblommor, hasselsnår och några gamla fruktträd. Lite söder om lunden står ett par riktigt stora björkar, eventuellt framtida vedklabbar till våra kaminer.
Runt fötterna på en tredje björk planterade jag 2002 en vit klätterros som heter Seagull och doftar helt fantastiskt under hela blomningen. Se på fotot hur högt Seagull har nått på 22 år.
Anledningen att vi den där gången gick omkring och räknade nämnda träd och katsuran, pimpernöten, näsduksträdet, pilen, sydboken, rönnen, den rödbladiga gleditsian, oxlarna, humleboken, prydnadsaplarna, cypresserna och alla andra träd, var att vi hade läst i tidningen ‘Illustrerad vetenskap’ om vikten av träd: Varje människa behöver minst 30 träd för att så att säga vara självförsörjande på syre. Så där gick vi och räknade och upptäckte att vi hade 84 träd i mycket olika storlekar. Ett av träden är en vacker hängbjörk på sydsidan av tomten och i morgon ska vi hämta en annan sorts björk på Wallströms plantskola i Almaröd 8 km hemifrån. Vi har reserverat en Himalayabjörk alltså en Betula utilis var. jacquemontii. Vi valde en med tre stammar som redan har börjat få den karaktäristiska vita fina barken. Jag kommer att visa den i ett kommande inlägg.
Tillbaka till vårt trädräknande: i vårt lilla hushåll behöver vi alltså minst 60 träd! Det betyder att någon kan få andas syre som våra träd skapar. Vem har inte hör talas om att Amazonas är jordens lungor?
Varje människa på jorden använder 300 kilo syre om året, hur många träd behövs egentligen då?
I vårt tempererade klimat producerar varje träd i genomsnitt 10 kg syre så det är väl enkel matematik. Vi vet redan att utan syre dör vi och om luftens syrehalt sjunker mycket så är det skadligt för oss.
När vi läste det där tänkte vi på iskall skövling av regnskog, andra områden med höjda temperaturer där snart ingen kan bo längre. Funderingarna är inte få, kan jag säga!
Även om mycket känns jobbigt så lev så väl du kan!/Agneta