Det gäller att ständigt utveckla sina kökskunskaper, det vet ju du redan, Victor. I vårt pensionatskök eller om det är ett hotell vi har… så måste man kunna mycket! Nu kan du verkligen hantera en vass kniv och hacka vad som helst till pyttesmå bitar. En bit ner här växlar du att hålla kniven i både vänstra och högra handen. Du är tvåhänt, säger du fast med ett mycket finare ord …är det ambidextreuse, du säger?
Nåja, du avstår gärna från att hacka gul lök. Men innan du avstår eller säger nej, tack, så försöker eller smakar du. Det blir plus i kanten för det. Du har smakat dig fram till att mörk choklad är godare än ljus och att parmesanost är gott på mycket. Jag håller helt och hållet med dig!
Vi har ju i flera år skojat och haft ett låtsas-matlagningsprogram där kamera och mikrofon sitter ungefär där eluttaget vid kokboksstället sitter . Ibland kommer någon annan och tittar när du och jag ”proffspratar” om maten.
Jag tror att vi ser ganska knasiga ut när vi står där med en massa ingredienser och grytor. Vi glor in i en kontakt och håller låda om maten vi är i färd med att laga. Men vi har ju kul när vi bollar programledarrollen mellan oss. På en av bilderna syns den där kontakten som vi vänder oss mot och talar så trevligt och proffsigt om knep i köket.
Redan i mitten av juni kom du och din familj från Thailand till Sverige på er semester. Din pappa jobbar ju där ett par år nu så du må tro att jag längtar mycket efter dig, efter er! Tyvärr fick ni inte uppleva den sommar ni hade längtat efter. Men det blev roligt ändå. Du och jag hann ju laga ganska mycket mat tillsammans i alla fall.
Under en eller ett par månader varje år så brukar det komma många gäster som stannar hos oss ett dygn eller två eller fler. I år har vi nått ”all time high” med 120 gästnätter! Det blir många frukostar det som ska serveras. Här ovan en liten frukost för fyra! Du är inte så förtjust i att äta frukost men du kanske blir så småningom! Bufféfrukost är praktiskt i alla väder. Alla äter det den vill och väljer sittplats där det känns bäst. Ute eller inne.
Däremot gillar du grillat och så blev nog ‘Knockad potatis” din favorit. Vi åt det flera gånger och nu vet du hur man gör: Förkokar potatis, häller bort vattnet när den fortfarande är lite hård, låter dem svalna lite, slår till med något platt och lite tungt så potatisarna spricker upp lite. Så ner med dem i en långpanna med smör, salt och vitlök. Ganska hög värme och låt dem få lite färg, så klart! Persilja gör sig fint när det är klart, nästan all egenodlad persilja gick åt under den stora invasionen i somras. Nu börjar den återhämta sig!
Kan jag få saltet? Måste jag äta svamp? Det visste du redan att det inte var en favorit! Medan vi gjorde potatisen och lite andra tillbehör i köket så fixade grillmästaren Keo allt på grillen. Fenomenalt gott blev det!
I ett pensionatskök så är det bra att ha en sorts liten assistent. Jag har ju en så varför skulle inte du ha en? Så det fick du pröva när vi bakade havrekakor utan gluten. (De som blev så himla goda)! Degrullen skulle vara 20 cm lång och ligga i kylen en timme. Fram med tumstocken för att mäta korrekt… Du gissade att du hade gjort rullen 20 cm och det var helt rätt.
Sista dagen kom fortare än jag kunde fatta!
– Jag vill gärna ta en bild på dig utan att du jobbar med något, sa jag, när du tittar rakt in i kameran! – Javisst, sa du och satte servetten i halsringningen… och så utan!
Så kom sista måltiden tillsammans och ni önskade spagetti och köttfärssås. En klassiker i många svenska kök. Och bordet dukas ofta av dig och parmesankvarnen ska fram på bordet så klart. Den river bra men fyyy så hård en långlagrad bit parmesan kan vara.
Många måltider avslutades med någon form av glass och eller jordgubbar. Vad vi har i den gamla lilla skålen bortanför jordgubbarna det vet du, Victor. Så som det innehållet är tycker jag att du är också, både inuti och utanpå! Bara så du vet det och då menar jag inte ONYTTIG! ; )
Nu undrar någon annan: Men var är alla som det skrivs om. Jag hade bestämt mig för att INTE fota så mycket utan bara vara i upplevelsen men jag ville skriva om oss Victor och lite från våra köksäventyr. / Kram från farmor
P.S. Senare tänker jag berätta lite om barnbarnsbarnets dop, om lite utflykter och annat som fått sommaren att glimra lite trots det ovanligt trista vädret i juni och juli 2017./A
